Ur mörkret

I skenet av en svag låga berättar en kvinna om sitt liv. Hon har levt i skuggorna, instängd i en värld där hennes röst inte räknas. Hon har aldrig haft friheten att välja, aldrig kunnat bryta sig loss från de bojor hon försatts i redan från födseln. För en anonym man, en lyssnare i mörkret, beskriver hon sin verklighet - ett liv format av krav, begränsningar och den ordning som styr den som föds till kvinna.

I »Ur mörkret« [1888] skildrar Victoria Benedictsson en kvinnas kamp mot bojorna i ett patriarkalt samhälle. Novellen ger röst åt den frustration och längtan efter frihet som genomsyrar hennes författarskap och har blivit en central text i den svenska litteraturens tidiga feministiska strömningar.

VICTORIA BENEDICTSSON [1850-1888] var en svensk författare och dramatiker, som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots en kort litterär bana på bara fyra år räknas hon till det sena 1800-talets viktigaste realistiska författare. De mest kända av hennes romaner är

Pengar

[1885] och

Fru Marianne

[1887], som båda handlar om äktenskapets villkor och kvinnors ställning i samhället.