Slut : Symbolisterna vid tidens ände

Är sfinxen en hen? Hur androgyn fick man vara på Moulin Rouge? Varför sköt Marcel Proust och Jean Lorrain på varandra?

Var den tidens kvinnoideal en självständig yrkeskvinna som författaren

Colette

, eller tvärtom en maskin för manlig kärleksnjutning, som androiden Hadaly i

Villiers de l Isle-Adams

roman

Framtidens Eva

? I den första breda introduktionen på svenska av

symbolismen

dyker bekanta namn som

Baudelaire

,

Mallarmé

och

Oscar Wilde

upp i vimlet av transvestiter, bokmalar och trollkarlar. Symbolisterna prövade nya versmått, könsroller och berusningsmedel i jakten på en ny verklighet. Man sökte sig till klostret och krogen, skrev om robotar och svanar, ånglok och prinsessor. Sekelslutets symbolister och dekadenter sökte nya världar under hektiska experiment med sexuella identiteter och attityder, samtidigt som tiden präglades av kvinnoskräck utan motstycke. Kvinnor klädde ut sig till män och män till kvinnor. Boken innehåller också en textantologi med ett brett urval författarnamn som

Saint-Pol-Roux

,

Oscar Milosz

,

Marie Krysinska

,

Max Elskamp

,

Renée Vivien

,

Huysmans

. Symbolisterna tar spårvagn till sagans värld, de springer huvudstupa in i vår egen tid och deras texter vibrerar ännu av krocken.

Kristoffer Leandoer

är född 1962 i Stockholm och debuterade 1987 med diktsamlingen

Dykar­klocka

. Han har gett ut ett flertal böcker, bla den prisbelönta essäboken

Huset som Proust byggde

. På Pequod Press har han gett ut diktsamlingarna

Två apelsiner

,

Kyrkogård för dikter

,

Övningsuppgifter

, den Augustnominerade essäboken

Mask

samt översättningar av Christophe Tarkos, Edouard Levé, Marcel Schwob och Emmanuel Carrère. Hans ny­översättning av Célines

Resa till nattens ände

belönades med ett flertal priser.