Samlade dikter

Redan 1891, när Gustaf Fröding debuterade med diktsamlingen

Gitarr och dragharmonika

, var han påverkad av sin sjukdom, vilken han beskrev som »en slöja av jord«. Men den psykiska ohälsan beredde också plats för perioder av intensivt skapande. Med rytmisk musikalitet och utsökt känsla för klanger och ljud skapade han en poesi som genast vann publikens kärlek. I sin strävan efter ett genuint uttryck lät han gärna den värmländska dialekten och lokala företeelser genomsyra dikterna, men var också mer explicit än vad tiden tolererade, vilket bland annat ledde till åtal för osedlighet.

I denna volym samlas Frödings poesi - från debuten 1891, över

Stänk och flikar

[1896] och

Nytt och gammalt

[1897], fram till

Gralstänk

[1898]. Här finns alla de berömda antologismyckena såväl som mindre kända dikter och oväntade fynd. Tillsammans bildar de ett av Sveriges mest älskade poetiska författarskap.

GUSTAF FRÖDING föddes 1860 på värmländska Alsters herrgård och studerade med begränsad framgång i Uppsala. Under åren före debuten var han anställd på

Karlstads-Tidningen

, där han bland annat blev en av pionjärerna för dagsversen. Långa perioder vårdades han på nervanstalter och hospital. Han dog 1911.