Ninfa moderna. Essä över fallen drapering

Bildernas historia lever inte bara enligt den manifesta rytmen av renässans och föråldring. Den tar även form med efterlivets mer latenta rytm. I sina undersökningar av den västerländska konsten, betraktad ur perspektivet av »antikens efterlevnader«, ägnade Aby Warburg en särskild uppmärksamhet åt den figur i rörelse och drapering som han kallade för

ninfa

ett slags personifiering eller halvgudinna av den antika formens eviga återkomster.    Denna bok vill förlänga den warburgska jakten efter

ninfa

, in i vår tid: den frågar ut motivet av den feminina kroppen och draperingen, ända fram till deras samtida avatarer.

Georges Didi-Huberman är filosof och konsthistoriker. Han har publicerat ett femtiotal verk om bildernas historia och teori inom ett väldigt studieområde som sträcker sig från renässansen fram till den samtida konsten.