Göteborgslexikon

I

Göteborgslexikon

är det

knôkat

med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som

a-män

,

bamba

,

dänka

,

exter

,

käckt

,

la

,

läska

,

måckli

,

svale

,

talla

,

tetig

, tyken,

å hâna

och

änna

.

Andra är inte kanske fullt så välkända, som

bôdi

,

dôna

,

flane

,

gigga

,

hånka

,

joggens

,

môla

,

parra

,

rôta

,

tjingsa

och

tjottaheiti

. En del är sällsynta numera, som

apparell

,

gojla

,

kallevanser

,

klissa

,

kombarris

,

môla

,

môsad

,

snörflôsa

,

tjala

och

ånk

.

Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger

tissta

för tisdag, jämte för bredvid och

mårrfar

för morfar. Och när sa du

kom å knô

senast?

Göteborgslexikon

är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.

Lars-Gunnar Andersson

är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel

Göteborgsgrammatik

från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.