Appellförlags vårkatlaog: Från Tove Jansson till barockmålare och svensk förfalskarhistoria

Bredd och djup i Appellförlags vårprogram

Appellförlag presenterar en imponerande vårkatalog för 2026 som visar förlagets bredd – från konsthistoria och kulturpersonligheter till vetenskap i fickformat. Katalogen innehåller ett tjugotal titlar som täcker flera hundra år av kultur- och samhällshistoria, med särskilt fokus på förbisedda kvinnliga kulturpersonligheter och nordiska perspektiv.

Tove Jansson och skärgårdens betydelse

En av vårsäsongens mest intressanta utgåvor är Havet och Tove – Livet i skärgården av Otto Latva och Maarit Leskelä-Kärki. Boken fördjupar sig i en aspekt av Tove Janssons liv som ofta berörs men sällan behandlas i sin helhet: hennes djupa relation till Borgå skärgård och havet. För Jansson var det yttersta skäret inte bara en tillflyktsort utan en integrerad del av hennes kreativa process, något som genomsyrade både hennes texter och visuella konst.

Kvinnliga pionjärer genom historien

Flera av vårens titlar lyfter fram kvinnor som varit tongivande men glömda. Görel Cavalli-Björkmans bok om Artemisia Gentileschi (1593–1656) ger en detaljerad bild av en av barockens mest framgångsrika historiemålare – en kvinna som trots sin könstillhörighet blev invald i Florens konstakademi och hyllades som poeternas musa.

Cecilia Schwartz Ett eget Rom berättar om tre svenska kvinnor som var verksamma i Italien under 1900-talet: Ellen Lundberg-Nyblom, Gunhild Bergh och Martha Larsson. Genom deras biografier får vi en ny förståelse för kulturmöten och de villkor under vilka skapande kvinnor arbetade.

Amanda Hammarlund, förläggarpionjären bakom Jultomten och Barnbiblioteket Saga, får sitt porträtt i Lena Kårelands bok. Hammarlund lyckades engagera dåtidens främsta illustratörer och författare – namn som Elsa Beskow, Jenny Nyström och Gerda Tirén – och formade därmed svensk barnlitteratur i grunden.

Från kunglig marmor till falskmyntare

Appellförlag visar också sin styrka inom material- och industrihistoria. Eva Johanssons Marmor från Finland följer den rödvitgråa marmorn från Vestlax utanför Åbo, som från Johan III:s tid blev en statussymbol i svenska slott och herrgårdar. Genom moderna stenanalyser kan stenens väg genom historien kartläggas.

Kirsi Vainio-Korhonen och Mikael Korhonens bok om förfalskaren Carl Grandell erbjuder ett fascinerande socialt perspektiv på 1800-talets Sverige. Grandells och pigan Lovisa Herlins sedel­förfalskningar blev ett sätt att bryta mot det statiska klassamhället, där den växande skrivkunnigheten öppnade nya möjligheter – även brottsliga sådana.

Kulturtidskrifter och bildningsideal

Magdalena Grams genomgång av kulturtidskriften Ord och Bild täcker dess första femtio år (1892–1942). Som en av världens äldsta fortfarande aktiva kulturtidskrifter representerar den en viktig del av den svenska kulturdebatten.

Henrik Bohlins Skola för bildning angriper bildningsbegreppet idéhistoriskt, från romantikens ideal via folkbildningstanken till dagens skolpolitiska debatt – en särskilt relevant diskussion i dagens utbildningspolitiska klimat.

Vetenskap för alla

Serien Värt att veta utökas med två nya kompakta volymer på 60 sidor: Oscar Henrikssons Bubblor använder vardagsfenomen för att förklara fysikens universella principer, medan Laura Jaakola och Hannele Klemettilä i Blåbär utforskar både det nordiska bärets hälsoeffekter och dess kulturella symbolik.

En katalog värd att utforska

Appellförlags vårutgivning speglar en förläggargärning där akademisk grundlighet möter allmänhetens nyfikenhet. Genom att kombinera biografier, kulturhistoria, vetenskap och samhällsanalys erbjuder katalogen något för de flesta boknördar – särskilt de som uppskattar nordiska perspektiv och kvinnohistoria.